Att göra träkol har man gjort i flera hundra år, men hur man har gjort det har ändrats under tidens gång.
Traditionen - Kolmila
Det gamla, traditionella sättet att göra grillkol på gjorde man i kolmilor, en metod som användes i Sverige fram till mitten av 1900‑talet. Kolveden höggs under vintern när träden var torra och saven låg lågt. Vanliga träslag var björk, bok och ek, eftersom de gav ett hårt och värmetåligt kol. Efter huggningen kapades och kvistades veden och fick torka i travar innan den transporterades till kolningsplatsen.
Enligt Siljansfors skogsmuseum byggdes kolmilorna som en rund konstruktion där veden staplades lutande inåt runt en mittstock. När milan rests täcktes den först med granris eller näver och därefter med jord eller torv. Täckningen var avgörande eftersom den reglerade syretillförseln. Målet var att veden skulle förkolnas långsamt utan att brinna upp. Temperaturen i en kolmila ligger normalt mellan 300–500 °C, och en fullständig kolning kunde ta 2–3 veckor beroende på milans storlek och vedens fukthalt.
När milan tändes startade en kontrollerad förbränningsprocess. Kolaren övervakade milan dygnet runt och justerade lufttillförseln genom små draghål. Rökens färg användes som indikator på hur processen fortskred. När kolningen var klar fick milan svalna innan den öppnades och det färdiga kolet togs ut, sorterades och transporterades vidare.
Förr var träkol en industriell superkraft. Det användes för att smälta järn, göra glas, driva smedjor och senare även i gengasaggregat. Grillkol som konsumentprodukt kom till Sverige först på 1950‑talet, när klotgrillen slog igenom och hushållen fick bättre ekonomi. Det var också då Skogens Kol ställde om och började producera grillkol för svenska hem.
Moderna kolugnar – så gör man grillkol idag
I början av 1900 talet började man använda större kolugnar i industin runt om i Sverige. Dessa Moderna kolugnar för att tillverka träkol kallas oftast för retortugnar eller biokolspannor. Till skillnad från gamla tiders kolmilor, där mycket av träet brann upp och rök ut i luften, är dessa moderna ugnar helt slutna, miljövänliga och extremt effektiva. Man har även möjlighet att ta tillvara på restprodukterna som bildas vid koltillverkningen, så som tjära, metanol, terpentin och impregneringsoljor. Från kolresterna utvinns även Briketter som pressas hårt under högt tryck tillsammans med ett bindemedel.
Processen som sker i ugnen kallas för pyrolyse (eller torrdestillation), vilket innebär att man hettar upp trä till väldigt hög temperatur, ca 600 grader i en miljö helt utan syre. Då brinner träet inte upp, utan allt vatten och alla gaser kokas istället bort tills bara rent, hårt kol finns kvar. Högre temperatur ger renare kol, högre kolhalt och mindre rök och tjära. Att göra kol i en modern ugn tar ofta bara mellan 8 och 20 timmar, beroende på hur mycket fukt det finns i trät och volymen i ugnarna. Idag är ugnarna inte lika känsliga hur mycket fukt det är i timmret, men precis som vid kolmilorna är timret bäst att ta på vintern när träden är som torrast.
Sammanfattning – så gör man grillkol
- Förr: Kolmilor, långsam kolning, mycket rök, 300–500 °C, flera veckor.
- Idag: Retortugnar, snabb pyrolys, 450–700 °C, 8–20 timmar, renare kol och lägre miljöpåverkan. Möjlighet att ta tillvara på restprodukter.
- Träslag: Björk, bok och ek är vanligast för grillkol.
- Historia: Grillkol blev populärt i Sverige på 1950‑talet när klotgrillen slog igenom.
Så träkol har vi använt i många hundra år – först som en viktig råvara för järnindustrin och senare som det grillkol vi känner i dag. Historien och hantverket bakom kolningen är värt att bevara, och samtidigt blickar Grillkol.se framåt. Nya grilltekniker, smaksättningar och grilltrender utvecklas år efter år, och vi fortsätter att kombinera tradition med modern livsstil som en del av Grillkol.se/Skogens Kol AB.
